Tack vare Hugos eminenta städning på restaurangen blev vi inbjudna av servitören till hans familj på middag. Vi var lite nervösa när vi blev upphämtade av servitörens pappa som inte kunde ett ord engelska, men det löste sig och det blev en helt fantastisk kväll av kroppsspråk och skratt. Den stackars servitören och nu vår vän Ibrahim hann ju i och för sig inte äta så mycket för han fick sitta och vara en ständig översättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar